Byter till ny blogg

Denna blogg fungerar inte längre för mig med bilder, så jag byter nu till en ny blogg och hoppas på att den funkar bättre. Följ med dit, omodulerat vill: http://tankartillvardags.bloggo.nu/

Hemmahelger

Vi hinner hem innan jag börjar jobba, trots att de tyska motorvägarna tar ovanligt lång tid att avverka.

Hemma igen med två happenings att se fram emot. Ett mycket trevligt bröllop, då äldste sonen Daniel gifter sig med Sarah. Så fina!

Och vi får också vara med på ett hörn. 

Bröllopsfest med mycket skratt men också allvar.

När Sara och Christian är hemma blir det också familjemiddag med alla. Vi får smaka resultat av Daniels 40-årspresent, d v s muurikkan (en del av ett framtida utekök). Daniel fixar varmrätt och döttrarna står för supergod förrätt och utsökt dessert. 

Helgen före firar vi en ung 60-åring med husbilsutflykt till Rovögern. Härligt väder i gott sällskap gör också det till ett fint minne. 

Ett litet dopp i havet med 60-åringen blir det också läge för. Otippat varmt!

Höstmörker infinner sig i augusti, men det är också lite mysigt, även om sommar är något alldeles extra. 

Även denna tredje helg hemma är strax till ända. Härligt väder med hundar på promenad, sol på balkongen, middag både där och på stan. Och första besöket i sommar till Café Kajutan. 

Inspirerande predikan i kyrkan är också en del av denna söndag. 

Nu redo för en ny arbetsvecka!

Marburg - otippat mysigt!

För att hitta lämpligt stopp på vägen hemåt genom Tyskland letar jag slumpartat på kartan och hittar Marburg. En lyckat val! Mysig lite högt belägen stad som är värd ett mer fördjupat besök en annan gång. 

Ännu mer otippat är att vi hittar ’Restaurant Edlunds’ i en tysk stad. Svenska rätter och specialiteter. Meny på svenska med foton och talesätt från Sverige. 

Berättar förstås att vi kommer från Sverige och att mitt födelsenamn är Edlund. Servitrisen ropar glatt in kocken från Eskilstuna som pratar svenska. 

Vår amerikanske bordsgranne på jobbresa berättar att han återkommande äter köttbullar och lingonsylt här. Inga köttbullar för vår del utan istället fiskgryta och rökt lax. Och äkta marängsviss till efterrätt. 

Riktigt gott och riktigt trevlig kväll! Fullbokat inomhus så förmodligen lyckat med ett svenskt koncept. 

Vår ambition att snabbt ta oss upp till färjan får tji. Med ett snitt på knappt 50 km/h för 65 mil under två dagar tar det en bra stund. Flera gånger helt stopp i trafiken på autobahn. 

Så det blir ett nattstopp i Celle också, där vi var ifjol men nu på annan parkering eftersom det är fullbokad på ställplatsen.

Efter frukost inne i stan ger vi oss ut på vägarna igen med förhoppning om mera flyt i trafiken. 

Så kanske hinner vi hem innan jag börjar jobba på onsdag…

Via Port-sur-Saône till Colmar

Vi hittade varandra i Alsace! :-)

Dotter Sara och hennes Christian är på väg söderut  i sin Volvo och vi sammanstrålar med dem under ett par dagar i Colmar i Alsace. Roligt!!!

På vägen från Loiredalen övernattade vi nära slussen vid floden Saône. Där pågick en veterandag med både gamla bilar, motorcyklar, lastbilar och traktorer. 

Kvällsmiddag på Le Châlet de la Plage levererade. 

Staden Colmar är lika mysig som vanligt. Den perfekta kombon av kullerstensgator, korsvirkeshus, vattendrag och blommor.

Och det allra bästa tillskottet till vistelsen där är förstås:

Frågan ”Var är SaraChristian?” genererar som alltid förväntansfulla hundar. 

Så det är inte bara vi som blir glada, när de dyker upp och blir våra grannar i sin ”bo-bil”.

Vipromenerar in till stan i regn och solsken, äter, shoppar men framför allt trivs vi och är glada över att träffas. 

Men allt har ett slut. S&Ch och Volvon åker till Schweiz. De har hela semestern framför sig.

Trist tycker Amico. Lika bra att lägga sig under en filt. Vi försöker få honom att förstå att han snart får träffa dem igen i Skellefteå.

Husbilen styr kosan norrut. Nästa vecka är det dags att börja jobba. Men några stopp blir det förstås innan vi ankommer Skellefteå.

Kvar i Loiredalen

Ingen lång flytt, endast 38 km österut till Blois. En mycket fin stad! Vi har kört förbi här många gånger utan att stanna för att det varit svårt att hitta en bra plats för husbilen. Nu skulle det bli av, då jag hittat en ställplats ganska nära till. 

När jag kommer in i stan, känns det märkligt bekant. Förra gången 2019 visade Denis-Papin-trappan ovan en bild på Mona-Lisa, eftersom det då var 500 år sen Leonardo Da Vinci dog i Loiredalen. 

Det visar sig att vi alltså för fyra år sen var här och också stod på samma ställplats om nu. Denna gång blir den dock gratis, eftersom betalningsmaskinen inte fungerar. 

Den stora fördelen med bristande minne är att allt ständigt är nytt! ;-)

Stannar till utanför en liten lunchrestaurang, där värdinnan kommer ut och lovordar våra vackra hundar. (Smart drag av henne!) Där serveras den bästa franska restaurangmåltiden i år.

Efter att ha upptäckt Blois ännu en gång fortsätter vi till Troyes. En stad vi är mycket medvetna om att vi besökt flera gånger tidigare. Men den är väl värd ytterligare en repris!

Den tidigare campingen har gjorts om till fräsch ställplats för husbilar. 

Och flodbanken där hundarna kan springa finns kvar.

Rossi och Amico hakar bara på, oavsett vart husse och matte beger sig. Att sova gott på hundfilten är möjligt, oavsett var den läggs.

Så de följer nog med även till nästa anhalt på vägen mot Colmar…..